Känslostorm!

Idag är det ett år sedan jag opererades sist. Ett år sedan mitt tredje lagningsförsök som ju tyvärr inte heller gick hela vägen. Men det är nog inte bara det som gör mig känslig idag.

Utöver det faktum att jag är gravid (och för tillfället onödigt känslig) är vår dotter sjuk, vilket har resulterat i en del sömnstörda nätter i en obekväm säng i hennes rum och missad arbetstid. Det gör inte underverk för min kropp och själ just nu. Dessutom tog hela familjen sig ut i snöstormen idag eftersom jag hade en läkartid på Södermalm. Eller ja, vi hade precis kommit fram när jag kollade på kallelsen och insåg att det stod 22 mars. Så det var ju bara att vända hem igen.

Sedan i höstas har jag jobbat 65%, pluggat 50% och fått avslag på min ansökan till LÖF (som jag fortfarande inte överklagat – börjar bli bråttom nu). Jag har dessutom arbetat med ett gäng sköna morsor i ett skrivprojekt. “Det heliga jävla moderskapet” är titeln på den bok detta arbete resulterat i – går att hitta på Akademibokhandeln under våren!

Ikväll fick jag tillbaka den slutgiltiga versionen av mitt kapitel. Där jag berättar om mina erfarenheter kring förlossningen och tiden efteråt. Jag läste min text och trots att jag läst den förut (det är ju jag som både skrivit och upplevt det!) så började jag gråta. Det kan ha varit lättnad – äntligen är det klart – eller så är det något annat.

Jag vet inte om det är det faktum att jag har ett nytt litet liv som växer inom mig och som oundvikligen ska komma ut som just nu gör mig lite extra känslig. I över två år har jag vetat att kommande barn kommer att förlösas med kejsarsnitt. Jag känner mig dock inte mer redo för det. Vad det är som skrämmer mig (utöver det stora snittet på magen) är dock oklart. Kanske är det att behöva vara vaken på operation igen. Kanske är det rädslan att återigen kanske behövas skiljas från bebis och sambo för att ligga ensam på uppvaket. Kanske är det helt enkelt rädslan för komplikationer. Jag är ju rätt bra på sådana, trots allt.

Annars känns det rätt overkligt att något som började i en tråd i en grupp på Facebook snart är en färdig produkt, redo att ta världen med storm. För inte fan kommer vi låta det här gå obemärkt förbi. Vi skriver den här boken av en anledning.

Alla borde läsa den. Varesig de är föräldrar, tänker bli föräldrar eller aldrig ens tänkt tanken att bli föräldrar.

När jag skriver det här märker jag att dagens inlägg inte riktigt går ihop. Men det är väl lite så det ser ut i min hjärna just nu. Det går inte riktigt ihop helt enkelt.

Hur som helst är jag så ofantligt stolt över det vi gjort.

Och det är nog ändå dagens största känsla.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s